torsdag 4 augusti 2011

Läsplattan är död – leve e-boken

Ska det bli något av e-boken måste den ge något mer än bara vara en kopia av en pappersbok. Det räcker inte med att du kan läsa och förvara 2 000 böcker i en läsare.

Det är inte så konstigt att det första användningsområdet för läsare var bland flygbolag. Piloter måste ha med sig väldiga mängder av kartor, information om flygplatser, radiofrekvenser, standardprocedurer, nödprocedurer, osv. Pilotväskan blev en omfångsrik och tung tingest som alla piloter släpade omkring med. Så kom den ”elektroniska flightbagen” för några år sedan, som förändrade allt. Den är en avancerad ”läsplatta” som lagrar all denna information. Det var förresten ett svensk företag Navaero, (www.navaero.com), som var pionjärer inom området.

De flesta e-böcker som finns är direkt konverterade från pappersformat till epub-format. Till och med pappersbokens omslag finns med.

Det finns säkert många som läser e-boken från sidan ett till slutet i ett sträck. Jag tycker dock att en e-bok borde ge något annat än bara löpande text. Det finns så många möjligheter när det finns datorkraft bakom boken.

När man tappat tråden kan man med ett klick få upp den karaktär du vill veta mer om, t ex släktbakgrund och relationer, en interaktiv karta beskriver spelplanen, länkar ger bakgrundsmaterial, när man kört fast i en deckare kanske man kan få lite ledtrådar. Tänk om man även kunde påverka handlingen på något sätt? Ibland känner man i en bok att man skulle vilja skruva upp takten och det borde därför gå att välja den korta eller långa versionen av ett kapitel. Kanske man kan få bakgrundsmusik från miljön där handlingen utspelas?
Givetvis vill jag som läsare kunna bläddra, anteckna och söka i boken. Jag kanske också vill dela med mig av favoritstycken med mina läsande vänner. Nätuppkoppling – självklart.

Det finns hur många möjligheter som helst med en digital bok. Eller man kanske snarare ska kalla det för en ”upplevelse”. ”Kliv in en annan värld” är vår devis inom Bokia. Mycket passande, eftersom det ska vara just så när man öppnar pärmen eller trycker på ON-knappen och börjar försjunka in i historien.

Dagens läsplattor motsvarar inte de krav som en digital upplevelse ställer på hårdvaran. De bärbara datorer vi har fixar detta utan större problem men läsplattan är baserad på e-ink teknologi, med sina begränsningar när det gäller att visa rörliga bilder med hög upplösning och i färg. Tekniken utvecklas kontinuerligt, så vem vet vad som kommer ur labbet. Se min blogg om e-ink.

Så vad är läsplattans nisch? Det kan vara praktiskt att ha läsaren när man har behov av att ha tillgång till stora mängder referensmaterial på resor. Jag kan se att många yrkeskategorier kan ha behov av läsplattor för manualer och referensmaterial. Men för att läsa Hundraåringen som klev ut genom fönstret på stranden? Jag gillar pappersboken. Den kan jag med till stranden utan att vara rädd för att någon stjäl den och jag kan tänka mig ge den till grannen i solstolen bredvid när jag är klar med den.

Just nu är det gänget ”Early adopters” som är mest fascinerade av detta, i deras ögon, stora teknologiskutt. Det är nog dessa som är mest högljudda i debatten just nu. Det pragmatiska gänget utvärderar just nu fördelar och nackdelar, väger investeringskostnad mot nytta, räknar på avskrivningskostnader, osv. De konservativa fnyser åt dessa moderna påfund och resten har inte förstått.

Min åsikt är att läsplattan, i sin nuvarande skepnad, är en parentes i historien. E-boken däremot är i sin startfas och där hoppas jag att vi så småningom kan kliva in i en ny fascinerande digital upplevelsevärld.

Alla inser att e-boken ger möjligheter för författare att publicera sina verk utan att behöva gå genom förlag eller att trycka sin bok på egen hand. Marknadsföringen hanteras av sociala media och för ersättning till författaren finns redan flera betalningsmodeller. Där tror jag den verkliga revolutionen sitter.